Jean
Sibelius samtida i alfabetisk ordning
Achté
Emmy f. Strömmer 1850-1924
Mezzosopran,
bl.a. stjärnsolist på urpremiärerna av JS' Kullervo och
hans opera Jungfrun i tornet. Den finska operans primadonna
redan på 1870-talet, på Göteborgs opera 1878. Eget företag Inhemska
operan 1892 i Helsingfors, egna operaregier. Lärare och skolföreståndare
på sin mans Lorenz Nikolai Achtés klockar- och organistskola
1900-1922, även andra pedagogiska uppgifter. Hennes mest berömda
elever var hennes egna döttrar Aino Ackté och Irma Tervani.
Ackté
Aino (ursprungligen Achté) 1876-1944
Sopran,
en Finlands mest framgångsrika sångerskor. Studerade under ledning
av sin mor Emmy Achté och fortsatte sina studier vid Paris konservatorium.
Stjärna på Stora operan i Paris 1897-1904. 1904-1906 på New
Yorks Metropolitan Opera med växlande framgång. Gästspel på
de flesta betydande operahusen. Karriären kulminerade med de
sensationella uppförandena av Salome på Covent Garden i London
i början av 1910-talet. Slutade med de utländska uppträdandena
redan år 1913 för att hennes röst blivit överansträngd. Det
sista uppträdandet i hemlandet 1920. Var med om att grunda den
Inhemska operan 1911. Finska Operans direktör 1938-1939. Grundade
Nyslotts Operafestival, föreställningar 1912-1916. Uppträdde
i JS' promotionskantat 1894. JS tillägnade Ackté Luonnotar
(Naturens dotter) och bl.a. Höstkvällen.
Aho
(Brofeldt) Juhani 1861-1921
Författare.
JS' vän och granne. Hörde till Elisabeth Järnefelts "salong"
och förälskade sig i Elisabeth, kurtiserade även Aino Järnefelt
utan resultat. Hustru konstnären Venny Soldan-Brofeldt. Var
med om att grunda Päivälehti och var en av Helsingin Sanomats
ordinarie medarbetare. De mest kända verken bl.a. Rautatie (Järnvägen),
Papin tytär (Prästens dotter), Hellmanin herra (Herr Hellman),
Yksin (Ensam), Lastuja (Spånor), Panu och Juha. Trots sina löften
komponerade JS inte en opera på basen av det libretto som Aino
Ackté skrivit av Ahos roman Juha.
Anderson
Marian 1902-1993
Amerikansk
alt. Den legendariska sångerskan hade en omfattande repertoar
från Händel till Sibelius och från negrospiritualer till Schubert.
JS tillägnade sin sång Solitude till Anderson.
Andersson
Otto 1879-1969
Filosofie
doktor, musikforskare, JS' vän. Professor i musikvetenskap och
folkdiktsforskning vid Åbo Akademi 1926, rektor 1929-1936. Grundare
av Sibelius-museet i Åbo. Ofullbordad biografi om JS. Publikationer
bl.a. Den unge Pacius, Johanna von Schoultz,
Jean Sibelius i Amerika.
Arrhenius
Gösta 1865-1953
Hovrättsråd,
JS' barndomsvän i Lovisa.
Aspelin-Haapkylä
Eliel 1847-1917
Professor
i estetik och moderna folkens litteratur vid Helsingfors universitet
1892-1908, teater- och litteraturkritiker, föreståndare för
Finska Litteratursällskapet 1893-1903, ordförande för Nationalteaterns
förvaltningsråd 1905-1915; förlänades statsrådets värdighet
1908. Finländska teaterns historieskrivare. Gammalfinsk kulturpåverkare
och en bekant till JS.
Bantock
Granville 1868-1946
Brittisk
kompositör och kapellmästare, JS' vän. Den nya musikens förkämpe.
Inbjöd JS till hans första besök i Britannien och dirigerade
ofta hans verk. Bantock har komponerat bl.a. körverket Omar
Khayyám, två körsymfonier och Hebridean Symphony.
Bax
Arnold 1883-1953
Brittisk
kompositör. Tog starka intryck av JS. Pianist Harriet Cohens
älskade, en bekant till JS. Verk: bl.a. Tintagel och
sju symfonier.
Becker
Albert 1834-1899
Tysk
kompositör. JS' lärare 1889-1890 i Berlin. Ledare av Berlins
kungliga domkyrkokör. Den tyske kejsarens Vilhelm II:s förtrogne
i musikaliska frågor. Beundrade Bach och komponerade bl.a. kyrkomusik.
Bergman
Erik f. 1911
Kompositör.
Studerade bl.a. under ledning av Erik Furuhjelm och Ilmari Hannikainen
vid Helsingfors konservatorium. Fortsatte sina studier i Berlin
i slutet av 1930-talet, sedan i Wien och vid Vatikanens musikakademi
och bl.a. i Schweiz ända till 1950-talet. Ledare för Helsingfors
katolska kyrkas kör 1943-1950, Akademiska Sångföreningens dirigent
1950-1969, Sällskapet MM:s dirigent 1951-1978, professor i komposition
vid Sibelius-Akademin 1963-1976. Kritiker från år 1938 ända
till 1980-talet bl.a. på Hufvudstadsbladet. Akademiker. Modernismens
banbrytare. Började sin dodekafoniska period år 1952 och gick
över till en friare, koloristisk och improvisatorisk stil på
1970-talet. En av de mångsidigaste och skickligaste kompositörerna
i Finlands musikhistoria. En mycket omfattande produktion: bl.a.
Rubayat, Aton, Colori ed improvisazioni, Lapponia och
operan Det sjungande trädet.
Burmester
Willy 1869-1933
En
av sin tids största violinister. Andre konsertmästare i Kajanus
orkester 1892-1895. Övade in Paganinis Kapriser i Helsingfors
och gjorde sitt internationella genombrott med dem. Vänskapsbanden
med JS bröts, när JS trots sina löften inte lät Burmester uruppföra
sin violinkonserts första - och inte ens andra version.
Busoni
Ferruccio 1866-1924
En
av sin tids största pianister, en kapellmästare som försvarade
den nya musiken, kompositör. Undervisade vid Helsingfors musikinstitut
1888-1890. JS' vän.
Cajander
Paavo 1846-1913
Diktare,
lektor i finska vid Helsingfors universitet 1886-1888 och 1890-1912.
Diktare av Kröningskantaten, Den befriade drottningen
och sången För fosterlandet; fick utkastet till operan
Veneen luominen (Båtens skapelse) av Sibelius
men skrev inget libretto på basen av det.
Carpelan
Axel 1858-1919
JS'
mecenat och vän. Den utfattige baronen skaffade ekonomiskt stöd
åt JS från sina egna förmögna vänner. Carpelan var en betydande
musikkännare, vars råd bl.a. JS och Robert Kajanus ofta följde.
Det var till Carpelan som JS skrev många av sina mest detaljerade
brev om kompositionsarbetet.
Cohen
Harriet 1895-1967
Pianist,
JS' vän. Till Cohens vänkrets hörde många av tidens ledande
musikpersonligheter, såsom hennes älskade Arnold Bax, kapellmästaren
Henry Wood, författaren och kritikern George Bernard Shaw och
kompositören Béla Bartók som tillägnade pianostycken till Cohen.
Csillag
Hermann 1852-1922
Sibelius
lärare i violinspel. Fick sparken från musikinstitutet på grund
av opassande beteende. Skrev till Sibelius ännu 1922 och bad
honom att ordna en tjänst åt sig i Helsingfors.
Delius
Frederick 1862-1934
Tyskfödd
brittisk kompositör. Skrev i romantisk och poetisk stil. Mötte
JS bl.a. 1912 i Birmingham och sade att JS' verk var "för
komplicerade och beräknande". Skrev bl.a. rapsodin
Grigg Fair, In a Summer Garden, körverket
Appalachia och A Mass of Life till ord av Nietzsche.
Downes
Olin 1886-1955
Kritiker
på New York Times , JS' vän. Livlig korrespondens med JS 1927-1955.
Downes skrev om Sibelius musik redan i Boston Post under åren
1907-1922 och träffade JS i Norfolk år 1914. På 1920-talet flyttade
han över till New York Times där han fortsatte som JS' entusiastiska
apostel och ådrog sig modernisternas vrede genom att bittert
kritisera Stravinsky, Mahler och Schönberg och deras elever.
För Downes var JS en guda- och fadersgestalt. Downes' insiktsfulla
kritiker ingick hade inslag av persondyrkan som irriterade de
intellektuella.
Ekman
Ida 1875-1942
Sopran,
JS' betrodda sångerska vilken kompositören tillägnade flera
av sina sånger. Förlorade sin röst på 1920-talet och koncentrerade
sig på undervisningsuppgifter.
Ekman
Karl 1869-1947
Pianist,
kapellmästare, pedagog. Lärare i pianospel vid Helsingfors musikinstitut
från år 1895 och föreståndare under åren 1907-1912, Åbo Musikaliska
Sällskaps kapellmästare 1912-1920. Uppträdde i Europa bl.a.
med sin hustru, sångerskan Ida Ekman.
Ekman
Karl (den yngre) 1895-1962
Ida
och Karl Ekmans son. Skrev en Sibelius-biografi år 1935 på basis
av tio långa intervjuer. JS blev indignerad över biografin,
vars talrika fel han enligt sina egna ord inte hade tid att
korrigera, fast han fick se korrekturen. Ekman utökade sin biografi
betydligt för den nya upplagan år 1956, korrigerade felen och
ändrade vissa punkter uppenbarligen på grund av JS kritik.
Englund
Einar 1916-1999
Kompositör,
pianist. Lektor vid Sibelius-Akademin 1957-1981. Komponerade
bl.a. sju symfonier, två pianokonserter samt balett- och filmmusik.
Efter andra världskriget blev Englund en av Finlands mest betydande
kompositörer.
Erkko
Juhana Henrik 1849-1906
Ansedd
diktare vars Arbetarmarsch och dikt I morgondimman
Sibelius tonsatte. Sibelius försökte få Erkko skriva librettot
för operan Båtens skapelse, men samarbetet gav inte
resultat, varför Sibelius vände sig till Paavo Cajander. Även
Cajander lämnade uppgiften, och operan komponerades aldrig.
Faltin
Richard 1835-1918
Det
finländska musiklivets stora pionjär. Född i Danzig. Musiklärare
vid Helsingfors universitet 1871-1896, Nikolajkyrkans organist
1870-1913, Finska operans kapellmästare 1873-1879. Komponerade
bl.a. kyrkomusik och manskörssånger. Kritiker.
Faltin
Richard (den yngre) 1867-1952
JS'
musikerkamrat under slutet av 1880-talet. Kirurg, medicine doktor.
Uppgifter som militärkirurg och FRK:s ambulanschef bl.a. i Manchuriet
år 1905 och i första världskriget 1914-1917. Propedeutiska kirurgiska
klinikens chef 1917. FRK:s ordförande 1919. Flera medicinska
publikationer bl.a. inom militärkirurgin.
Favén
Antti 1882-1948
Målare,
JS' vän. Målade flera porträtt av JS.
Finne
Jalmari 1874-1938
Finlands
nationalteaters regissör och direktör. Dramatiker. Den andra
författaren till tablåerna på Pressens dagar 1899, regissör
till Armas Järnefelts skådespel Döden (som inkluderade Sibelius
musik) 1903, skrev texten till Scoutmarschen. Marjatta-oratoriets
textförfattare. Skrev bl.a. skådespelet Pitkäjärveläiset och
den komiska romanserien om herrskapet Kiljunen.
Flodin
Karl 1858-1925
En
av de mest betydande kritikerna i Finlands musikhistoria. Skrev
bl.a. i Nya Pressen. I Sydamerika 1908-1921. Kanske av språkpolitiska
orsaker inställde sig Flodin reserverat till Sibelius' kompositioner
med Kalevalamotiv och sablade ner speciellt Lemminkäinen-sviten
och violinkonserten. Trots allt uppskattade Sibelius Flodin
som kritiker.
Forstén
Filip 1852-1932
Baryton,
sångpedagog, presenterade JS för Pauline Lucca och dennas salong
i Wien år 1891. Professor i solosång vid Wiens konservatorium
1894-1925.
Fougstedt
Nils-Eric 1910-1962
Kapellmästare,
kompositör. Under åren 1940-1960 dirigerade Fougstedt Radiokören,
som han själv grundat, samt Radioorkestern, sedermera Radions
symfoniorkester 1944-1960. Undervisade vid Helsingfors konservatorium
(Sibelius-Akademin) i musikteori från år 1932 och körledning
från år 1936. Verk: bl.a. två symfonier, Passacaglia för orkester,
Trittico sinfonico och den mycket populära Romansen
från filmen Katarina och greven på Munksnäs.
Fuchs
Robert 1847-1927
JS'
lärare i Wien 1890-1891. Kompositör, lärare vid Wiens konservatorium.
Den betydande pedagogens elever var bl.a. Gustav Mahler och
Hugo Wolf.
Furuhjelm
Erik 1883-1964
Kompositör,
musikskribent. JS' elev i orkesterskolan från och med 1893.
Fortsatte sina studier vid Helsingfors musikinstitut och bl.a.
i Wien under ledning av Robert Fuchs. Lärare i komposition och
musikteori vid Helsingfors musikinstitut, senare konservatorium,
under åren 1907-1935; även andra undervisningsuppgifter. Furuhjelm
började traditionellt, men komponerade förvånansvärt moderna
verk på 1920-talet. Fick färdig en biografi om JS år 1916. Skrev
om musik i många finlandssvenska tidningar.
Gallen-Kallela
Akseli (till ca år 1906 Axel Gallén) 1865-1931
Målare,
JS' vän. Studerade bl.a. i Paris vid Académia Julien och Atelier
Cormon under åren 1884-1889. Konstnärssällskapets ordf. 1911-1913,
riksföreståndare Mannerheims adjutant 1919. På 1880-talet realistiska
målningar om folkliv, t.ex. Gumma med katt. På 1890-talet mästerverk
med Kalevala-motiv , bl.a. Aino, Smidandet av Sampo, Lemminkäinens
mor och Kullervos förbannelse. Även verk som ansågs
vara symbolistiska och som väckte anstöt, såsom Symposion
(1894) som avbildar JS och vännerna som filosoferar vid flaskor,
samt Ad astra. 1900 takfreskerna i Finlands paviljong
på världsutställningen i Paris. 1901-1903 freskerna i Juselius
gravkapell i Björneborg. En ny skapande period i Afrika 1909-1910.
I Förenta Staterna och Mexico 1923-1926. Under sina sista år
arbetade han bl.a. med Nationalmuseets fresker och Stor-Kalevalas
illustrering. Gallen-Kallelas båda ateljéhem, Tarvaspää i Esbo
och Kalela i Ruovesi, är idag museer och utställningsutrymmen.
Goldmark
Karl 1830-1915
En
ungerskfödd kompositör vars största framgång var operan
Drottningen av Saba 1875. Sibelius lärare i Wien 1890-91.
Nämner inte Sibelius i sina memoarer.
Gray
Cecil 1895-1951
Kritiker
på Manchester Guardian och Daily Telegraph. Komponerade även
själv bl.a. tre operor. Grays Sibeliusbok från år 1931 lovprisade
kompositören så okritiskt att motreaktionen var oundviklig.
Berättar roligt om JS i sina memoarer.
Hagman
Lucina 1853-1946
JS'
i ordningen andra lärare i Tavastehus finska förberedande skola,
vars föreståndare hon var 1875-1886. Helsingfors finska samskolas
föreståndarinna 1886-1899. Flera riksdagsledamotperioder från
och med år 1907. Ordförande för bl.a. Unionen kvinnosaksförbundet
1892-1907. Författare till flera pedagogiska böcker och Minna
Canths biografi. Den 9-årige JS' "första kärlek".
Halonen
Pekka 1865-1933
Målare,
JS' vän och granne på Halosenniemi i Tusby. Halonen är en av
de mest betydande landskapsmålarna i Finlands konsthistoria.
Gjorde altartavlor till kyrkor i S:t Michel, Karstula, Kotka
och Jorois. Hustrun Maija Halonen spelade pianostycken och arrangemang
med AS fyrhändigt. Sonen Antti Halonen skrev bl.a. en bok om
livet i Tusby konstnärskoloni. Idag är Halosenniemi ett hemmuseum.
Hirn Yrjö 1870-1952
Forskare,
estetiker, JS' vän. Professor i estetik och moderna folkens
litteratur vid Helsingfors universitet under åren 1910-1937.
Publikationer: bl.a. The Origins of Art 1900, Det
estetiska livet 1913.
Inha
Into Konrad 1865-1930
JS'
skolkamrat i Tavastehus. Redaktör på Uusi Suometar, reseskildrare
och den finländska fotograferingens pionjär.
Kajanus
Robert 1856-1933
Kapellmästare,
kompositör, JS' vän. Studerade musik i Helsingfors, Leipzig
och Dresden. Grundade Helsingfors filharmoniska sällskaps orkester
(senare Helsingfors stadsorkester) 1882, orkesterskola 1885
och symfonikör 1888. Framförde JS' verk flitigt i Finland och
utomlands, gjorde de första skivinspelningarna av JS' orkesterverk
i början av 1930-talet. Vann JS i tävlan om Helsingfors universitets
musiklärartjänst och skötte tjänsten 1897-1927. Kompositioner:
bl.a. Kullervos död, Aino, Sinfonietta och De finska
rapsodiernakallis 1-2.
Kari
Aino 1893-1972
Ainolas
husa 1911-1968. Skildrar Ainolas vardag i sin dagbok av vilken
endast korta avsnitt har publicerats.
Katila
Evert 1872-1945
Studerade
under JS' ledning vid orkesterskolan. Kritiker på Päivälehti
1896-1899. Kritiker och redaktionssekreterare på Uusi Suometar
1899-1918 och på Helsingin Sanomat 1919-1945. Katila tonsatte
ett par ypperliga sånger för manskör. Som tidningsman behärskade
Katila såväl planeringen av tidningens layout, förmedlandet
av strejknyheter som skrivandet av konsertrecensioner.
Klemetti Heikki 1876-1953
Kompositör,
körledare, kritiker. Studerade violinspel och teori under JS'
ledning vid Helsingfors musikinstitut från år 1894. Fortsatta
studier bl.a. i Berlin. Undervisade vid Helsingfors musikinstitut
bl.a. i musikhistoria och körledning 1910-1920. Finlands alla
tiders största körledare. Dirigerade Ylioppilaskunnan Laulajat
1898-1902, 1904-05 och 1907-1927, Suomen Laulus manskör 1900-1907
och blandad kör 1907-1942 och bl.a. Laulu-Miehet 1916-1920.
En skarptungad och lättfattlig kritiker på bl.a. Uusi Suomi
1919-1945. Hans mest kända verk torde vara Oi Kallis Suomenmaa,
dessutom har han komponerat orkesterverk, flera körverk, och
andlig musik.
Kokkonen
Joonas 1921-1996
Kompositör,
pianist, pedagog. Kokkonen studerade vid Sibelius-Akademin under
ledning av Ilmari Hannikainen, Sulho Ranta och Selim Palmgren.
Han undervisade vid samma institut som lektor i musikteori och
-historia 1950-1959 och som professor i komposition 1959-1963.
Elever bl.a. Aulis Sallinen och Paavo Heininen. Kritiker på
bl.a. Ilta-Sanomat och Uusi Suomi. Det finländska musiklivets
kraftgestalt: långvarig ordf. för Finlands Kompositörer, Finlands
symfoniorkestrar och Teosto. Verk: bl.a. fyra symfonier,
Musik för stråkar, Sinfonia da camera, ... durch einen Spiegel
... och den mycket populära operan Viimeiset kiusaukset.
Konow
Walter von 1866-1943
Sibelius
närmaste barndomsvän, överste Johan Emil von Konows son, lärare
och historiker. Intendent för Åbo slott, valdes till direktör
för Åbo historiska museum 1896.
Kotilainen
Otto 1868-1936
Kompositör,
JS' elev. Kotilainen var lärare i musikteori vid Helsingfors
musikinstitut 1910-1936 och undervisade även i orkesterskolan.
Musikkritiker bl.a. på Päivälehti och Helsingin Sanomat. Komponerade
bl.a. den populära julsången Sparfven om julmorgonen samt flera
kantater och andra körverk.
Koussevitzky
Serge 1874-1951
Kapellmästare,
kompositör. Spelade kontrabas som solist och i Moskvas operaorkester
1894-1897, dirigerade sin egen orkester i Ryssland 1910-1918,
ett eget orkesterföretag i Paris 1921-1928. Ledde Bostons symfoniorkester
till världsberömmelse som dess överkapellmästare 1924-1949.
Ledde den betydande sommarfestivalen i Tanglewood 1937-1951.
Gjorde beundrade Sibelius-skivinspelningar. JS lovade sin åttonde
symfonis urpremiär åt honom.
Krohn
Ilmari 1867-1960
Kompositör,
bekant till JS. Studerade vid Leipzigs konservatorium 1886-1890.
Filosofie doktor 1900. Betydande musikforskare och folkmusiksamlare.
Tävlade med JS om tjänsten som Helsingfors universitets musiklärare
1896-1897, men blev inte vald. Krohn var docent i musikhistoria
och -teori vid Helsingfors universitet 1900-1918 och extraordinarie
professor i musikvetenskap 1918-1935. Utvecklade ett musikteoretiskt
system med vars hjälp han analyserade bl.a. Sibelius symfonier
på ett sätt som kompositören inte accepterade. Krohn ansåg att
JS i grunden var en programmatisk kompositör.
Kuula
Toivo 1883-1918
Kompositör,
JS' elev. Studerade vid Helsingfors musikinstitut 1900-1903
under ledning av Wegelius, fortsatte studierna 1906 och blev
JS' elev på våren 1908. På våren innebar pianotrion ett genombrott
i Finland. Fortsatta studier i Italien, Leipzig och Paris. 1911
kompositionskonsert där bl.a. Merenkylpijäneidot och
Orjan poika väckte entusiasm. Kapellmästare i Uleåborg
1910-1911, biträdande kapellmästare i Kajanus orkester 1912-1915
och i Viborg 1916-1918. Komponerade flera populära sånger för
sin andra hustru Alma Silventoinen, bl.a. Tuijotin tulehen
kauan, Syystunnelma, Aamulaulu och Marjatan laulu.
Dödades på våren 1918 i inbördeskrigets efterspel. Andra verk
bl.a. Stabat mater, Virta venhettä vie, Häämarssi och
Lampaan polska.
Leino
Eino 1878-1926
En
av Finlands mest populära och betydande skalder, en bekant till
JS. Kåsör och kritiker på Päivälehti och Helsingin Sanomat 1899-1914.
Verk: bl.a. diktsamlingarna Helkavirsiä I-II, Talviyö
och Tähtitarha samt memoarverket Elämäni kuvakirja.
JS tonsatte Leinos Maan virsi. Leino tillägnade JS bl.a.
dikten Hirvi lähteellä.
Levander
Gustaf 1824-1895
JS'
lärare i violinspel i Tavastehus under åren 1881-1885. Militärkapellmästare.
Levas
Santeri 1899-1987
JS'
privatsekreterare från år 1938. Skrev bl.a. verken Jean
Sibelius ja hänen Ainolansa, Nuori Sibelius och Järvenpään
mestari.
Lindelöf
Ernst 1870-1946
Spelade
i en kvartett med JS och Christian Sibelius under slutet av
1880-talet. Professor vid Helsingfors universitet 1903. Betydande
finländsk matematiker.
Maasalo
Armas 1885-1960
Kompositör,
ledde Kansallis-Kuoro 1915-1947 och beställde kantaten Oma
maa av JS på vårvintern 1918. Musiklärare vid Helsingfors
Finska normallyceum 1916-1952, Johanneskyrkans organist 1926-1958,
lärare vid Helsingfors klockar-organistskola, sedermera kyrkomusikinstitut,
1914-1951, och föreståndare för institutet 1923-1951. Komponerade
uppskattad kyrkomusik, bl.a. Juloratoriet 1945 vars
framförande länge hörde till Helsingfors jultraditioner.
Madetoja
Leevi 1887-1947
Kompositör,
studerade under ledning av JS under åren 1908-1910. Fortsatta
studier i Paris. Inhemska orkesterns biträdande kapellmästare
1912-1914, Viborgs orkesterförenings kapellmästare 1914-1916,
lärare vid Helsingfors musikinstitut 1916-1939. Kritiker på
Helsingin Sanomat 1916-1932. Madetoja var sin tids populäraste
och mest uppskattade orkesterkompositör efter JS. Verk: bl.a.
operorna Pohjalaisia och Juha, tre symfonier
och balettpantomimen Okon Fuoko. Flera högklassiga körverk.
Mahler
Gustav 1860-1911
En
av sin tids största kompositörer. Mötte JS 1907, men blev inte
förtjust i Valse triste och Vårsången. JS tog
flyktiga intryck av Mahler vid tiden för In memoriams
komponerande men talade senare nedvärderande om kompositören.
Mahler var en briljant kapellmästare som dirigerade bl.a. Wiens
hovopera 1897-1907 och Wiens filharmoniker 1898-1901. Komponerade
nio högklassiga symfonier och fina sångcykler, såsom Lieder
eines fahrenden Gesellen och Kindertotenlieder.
Andra betydande verk är bl.a. Das Lied von der Erde.
Marvia
Einari 1915-1997
Kompositör,
musikhistoriker. JS' frimurarbroder, betydande Sibeliusforskare.
Marvia var bl.a. som Musik Fazers förlagschef 1946-1980. Förnyad
upplaga av Sulho Rantas 'Finlands kompositörer' 1965-1966. Redaktör
för Pieni musiikkilehti 1961-1979. Helsingfors stadsorkesters
historia 1993 med Matti Vainio. Avhandling Sibeliuksen rituaalimusiikki
(Sibelius ritualmusik) i frimurarnas forskningsloge
Minervas publikationsserie 1984.
Menuhin
Yehudi 1916-1999
Violinist,
kapellmästare. Nådde världsberömmelse redan som underbarn i
knäbyxor. Studerade bl.a. för Louis Persinger och George Enescu.
Träffade JS år 1955. En av 1900-talets berömdaste musiker.
Merikanto
Aarre 1893-1958
Kompositör,
bekant till JS, Oskar Merikantos son. Merikanto studerade för
Reger i Leipzig 1912-1914 och höll en lovande kompositionskonsert
i Helsingfors 1914. Merikanto visade sig dock vara för progressiv
för Helsingforspubliken och musikbeslutsfattarna: hans stora
mästerverk, operan Juha blev färdig 1921-1922 men framfördes
inte under hans livstid. På 1930-talet återvände Merikanto till
traditionellare kompositionsbanor och fick uppskattning som
Sibelius-Akademins professor i komposition från år 1951. Verk:
bl.a. Lemminkäinen, Pan, operan Juha, Schott-konserten,
tre symfonier, Symfonisk studie och tre pianokonserter.
Merikanto
Oskar 1868-1924
Kompositör,
organist, kritiker på Päivälehti och Helsingin Sanomat , en
bekant till JS. Komponerade mästerliga små, folkliga sånger.
Skrev även den första finskspråkiga operan Pohjan neiti.
Andra operor Elinan surma och Regina von Emmeritz.
Lärare i Helsingfors klockar-organistskola 1889-1914. Nya kyrkans
(nuvarande Johanneskyrkans) organist 1892-1924.
Newmarch
Rosa 1857-1940
Betydande
engelsk musikkännare och musikskribent, JS' vän. Newmarch var
värdinna för JS besök i Britannien och brevväxlade med JS och
AS. Skrev en liten introduktionsbok om Sibelius redan 1906 och
samlade minnen av sin vänskap med JS till en bok A Short
Story of a Long Friendship 1939.
Ormandy
Eugene 1899-1985
Kapellmästare.
Överkapellmästare för Philadelphias symfoniorkester 1938-1980.
Palmgren
Selim 1878-1951
Kompositör,
konsertpianist, en bekant till JS. Studerade under Wegelius
ledning 1895-1899 och fortsatte sina studier i Berlin. Ledare
av Ylioppilaskunnan Laulajat 1902-1904 och 1927-1928, Åbo Musikaliska
Sällskaps kapellmästare 1909-1912, kritiker på Päivälehti i
början av seklet och på Hufvudstadsbladet 1930-1951. I början
av 1920-talet tog han emot den professur i komposition vid Eastman
School of Music i Rochester i Förenta Staterna som Sibelius
avslagit och skötte tjänsten i fem år. Pianospelslärare vid
Helsingfors konservatorium 1929, professor i komposition vid
Sibelius-Akademin år 1939. Framstående pianist. Komponerade
fem populära pianokonserter på grund av vilka han i den internationella
kritiken började kallas "Nordens Chopin". Andra verk:
bl.a. operan Daniel Hjort och kantaten Turun lilja. Första hustrun
Maikki Järnefelt-Palmgren.
Parviainen
Oscar 1880-1938
Målare.
Skänkte fem av sina verk till Sibelius. Av dessa är Begravningståget
och Bönen till Gud fortfarande på Ainola, resten hos döttrarnas
avkomlingar. JS kallade tavlan Bönen till Gud för
Valse triste.
Paul
Adolf 1863-1943
JS'
nära vän, författare. JS' studiekamrat på Helsingfors musikinstitut
1886-1889, pianisten Ferruccio Busonis elev. Debutromanen En
bok om en människa skildrade indirekt Paul och dennes vänskap
med JS 1891. Samarbetade senare med JS som skrev bl.a. musiken
till Pauls skådespel Kung Kristian II. Några skådespel
hade internationell framgång.
Rautavaara
Einojuhani f. 1928
Kompositör.
Studerade vid Sibelius-Akademin under Aarre Merikantos ledning
och kompletterade sina studier i Förenta staterna och bl.a.
i Ascona och Köln. Rektor vid Kottby musikinstitut 1965-1967,
lektor vid Sibelius-Akademin 1966-1971, konstnärsprofessor 1971-1976,
professor i komposition vid Sibelius-Akademin 1976-1991. Kritiker
på Ilta-Sanomat 1963-1966. Mötte JS' två gånger på 1950-talet.
En av sin generations mest uppskattade och mångsidiga kompositörer,
betydande internationell framgång under senare hälften av 1990-talet.
Verk: åtta symfonier (den åttonde hade urpremiär i Philadelphia
på våren 2000), flera operor, t.ex. Thomas, Vincent, Auringon
talo och Aleksis Kivi samt bl.a. konserten Cantus
Arcticus för fåglar och orkester.
Ringvall
August 1865-1941
Kapellmästare
för och violinist i Tavastehus normallyceums elevorkester. Son
till kapellmästare Gustaf Ringvall. Studerade till en början
i S:t Petersburg och flyttade till Tavastehus 1880. "Rinkvallin
Aku" ansågs vara en ännu skickligare musiker än Sibelius,
men tack vare sin flytande ryska blev han senatens övertranslator
och efter självständigblivandet direktör för statsrådets översättningsbyrå.
Savonius
Eva
Sibelius
första lärare. En nära vän till familjen Sibelius i Tavastehus.
Grundade en svenskspråkig förberedande skola i Tavastehus år
1865. Undervisningsuppgifter även på andra läroanstalter.
Schnéevoigt
Georg 1872-1947
Kapellmästare,
Robert Kajanus' ärkefiende. S började som cellist och var kapellmästare
i Riga och dirigent för Kaim-orkestern i München i början av
seklet. Grundade Helsingfors symfoniorkester 1912 och dirigerade
Helsingfors stadsorkester med Kajanus 1914-1916 och som Kajanus
efterträdare 1932-1941. Kapellmästare även bl.a. i Stockholm
och ledare för Los Angeles filharmoniker. Den virtuosa och impulsiva
maestron var inte alla till lags, men JS berömde det musikantiska
i honom.
Similä
Martti 1898-1958
Kapellmästare,
JS' vän, även pianist och kompositör. Finska operans kapellmästare
1927-1944, kapellmästare för Helsingfors stadsorkester 1944-1950
och dirigent för Lahtis stadsorkester från år 1951. Komponerade
musik till 34 filmer, bl.a. Sockenskomakarna och
Sju bröder. Skrev ett varmhjärtat Sibeliana-häfte
med drag av personkult år 1945.
Slöör
Mikko 1866-1934
Lärare
vid Liikemiesten kauppaopisto (Affärsmännens handelsinstitut).
Axel Gallen-Kallelas svåger och JS' kassör 1898-1908. Gick även
i borgen för JS' skulder.
Sola
Wäinö 1883-1962
Tenor,
JS' vän och frimurarbroder. Sola var stiftande medlem av Inhemska
operan 1911 och arbetade på Finska operan som tenor och regissör
1911-1949. Sola översatte flera libretton och sånger. Framförde
flitigt JS' sånger, bl.a. frimurarmusik.
Stenhammar
Wilhelm 1871-1927
Svensk
kompositör, kapellmästare och pianist, JS' vän. Stenhammar var
konstnärlig direktör för Göteborgs orkesterförening under åren
1907-1922 och framförde ofta verk av Sibelius som tillägnade
honom sin sjätte symfoni.
Stern
Isaac 1920-2001
Violinist,
en av sin generations mest inflytelserika konstnärer. Mötte
JS 1951. Stern har även fått anseende som upptäckare och beskyddare
av unga begåvningar. Till exempel Itzhak Perlman, Pinchas Zukerman,
Gil Shaham, Yefim Bronfman, Yo-Yo Ma och Midori har hört till
"Stern Gang".
Stoeckel
Carl 1858-1925
Amerikansk
miljonär, grundade Norfolks musikfest, betydande konstmecenat.
Beställde Okeaniderna av JS och inbjöd denne att dirigera
sin musik i Norfolk 1914.
Söderhjelm
Werner 1859-1931
Betydande
litteraturforskare, Finlands ambassadör i Sverige. JS' vän och
beskyddare.
Tigerstedt
Anna 1860-1946
JS'
musikervän, dotter till Tavastehus stadsläkare Theodor Tigerstedt.
Spelade kammarmusik med JS i Tavastehus under åren 1882-1885.
Helsingfors musikinstituts första kvinnliga studerande i violinspel
1883-1890. Lärare i violinspel vid musikinstitutet 1893-1904.
von
Törne Bengt 1891-1967
Kompositör,
estetiker, författare. JS' privatelev 1916. På basen av sina
lektioner skrev han en dyrkande skildring Sibelius: A Close
Up 1937 ett par årtionden efter lektionerna. Boken väckte
en stark motreaktion hos bl.a. Adorno, vars förkrossande kritik
inverkade skadligt på tyska kritikers attityder mot JS' musik.
Von Törne höll kompositionskonserter 1917, 1918 och 1921. Verk:
bl.a. sex symfonier, den symfoniska dikten Kung Fjalar
samt en pianokonsert. 14 verk om kulturhistoria och estetik.
Törnudd
Axel 1874-1923
JS'
kompositionselev, kompositör och pedagog. Musiklektor vid Raumo
seminarium, skolstyrelsens första inspektör av sångundervisning
år 1919. Verk: Musiikin historia pääpiirteissään 1907,
Koulun laulukirja 1913. Betydande och lustiga sånger
för manskör, huvudverk Loitsu från år 1902.
Vainikainen
Helmi 1885-1979
Kokerska
på Ainola sedan november 1907.
Vehanen
Kosti 1887-1957
Pianist.
Gjorde en framgångsrik internationell karriär genom att konsertera
bl.a. med sångerskan Marian Anderson. Berättar i sina memoarverk
om möten med Sibelius.
Voigt
Paul 1867-1943
Violinist,
JS' renskrivare. Spelade i Kajanus orkester 1893-1900 och 1910-1911.
Renskrev åttonde symfonins början, eventuellt hela verket. Bodde
1923-1943 i samma kvarter där JS' bostad på Kammiogatan var
belägen under andra världskriget.
Väisänen
A. O. (Armas Otto) 1890-1969
Filosofie
doktor, Kalevalasällskapets byråchef, docent vid Helsingfors
universitet. Etnolog, bl.a. folkmusiksamlare och -forskare,
bekant till JS. Andra hustrun Kirsti Gallen-Kallela, Akseli
Gallen-Kallelas dotter.
Wasenius
Karl Fredrik 1850-1920
JS'
medmusiker i Helsingfors musikinstituts stråkkvartett, Hufvudstadsbladets
långvariga kritikersignatur Bis. Förläggare av scenmusiken till
Kung Kristian II och vissa andra av JS verk. Hans förlag
gick emellertid i konkurs. Gemensamma växlar med JS. Yttrade
sig ofta spydigt om verk från JS' mittperiod och om JS' talanger
som kapellmästare.
Wegelius
Martin 1846-1906
JS'
kompositionslärare 1885-1889. Den finländska musikundervisningens
största pionjär. Studerade vid Helsingfors universitet, Leipzigs
konservatorium och i München. Grundade Helsingfors musikinstitut
1882 och ledde det ända till sin död. Som elever även bl.a.
Armas Järnefelt, Erkki Melartin, Selim Palmgren, Toivo Kuula.
I sina kompositioner tog W. intryck av wienerklassikerna och
Wagner. Skrev rikligt med pedagogisk litteratur och bl.a. Den
västerländska musikens historia.
von
Wendt Georg 1876-1954
Medicine
och även filosofie doktor, professor i husdjurslära vid Helsingfors
universitet 1910. Riksdagsledamot 1919-1922, flera medicinska
publikationer bl.a. om C-vitaminets verkningar. Von Wendt studerade
under ledning av JS i orkesterskolan. Senare skrev von Wendt
alkoholrecept till JS under förbudslagen och vitaminkurer på
1940-talet.
Wettenhovi-Aspa
(f.d. Wetterhof-Asp) Sigurd 1870-1946
En
omstridd målare och säregen språkforskare som ansåg finskan
vara alla språks stamform. JS' excentriske vän.
Wood
Henry 1869-1944
Brittisk
kapellmästare, grundare av de berömda promenadkonserterna (Proms)
i London. Proms började 1895 i Queen's Hall och förflyttades
till Royal Albert Hall år 1941. Stabiliserade den numera allmänna
orkesterordningen där de andra violinerna står bredvid de första
till vänster om kapellmästaren. Dirigerade ofta verk av S.
Zilliacus
Henrik Wilhelm 1857-1919
JS'
öronläkare. Denne uppbackare av jägarrörelsen uppmuntrade JS
att komponera Jägarmarschen.